
I dessa tider skrivs det flitigt om alla viktbaserade nyårslöften som ska infrias och tips på hur man ska tappa kilon delas ut till höger och vänster i tidning efter tidning. Det är lätt att dras med och glömma att man faktiskt är rätt nöjd.
Jag vet med mig att jag äter bra mat, skräpmat tillhör verkligen undantagen. Men jag gillar att fika :o). Och jag gillar också den härliga känslan av trötthet efter ett hårt Friskispass. De båda sysselsättningarna gör väl att jag landar på plus minus noll.
Jag läste för ett tag sedan om en iakttagelse i ett kallbadhus där en dam i 70-årsåldern uttalade sig om att nu som först kunde hon acceptera sin kropp som den var. Jag tyckte det var tänkvärt! Tänk att ständigt jaga efter idealvikten genom hela livet. Förmodligen en jakt där känslan av att misslyckas gör sig påmind titt som tätt.
Efter nyår har jag börjat träna yoga och jag vet inte om jag inbillar mig, men inte nog med att yogan ger mig ny energi och fyller på min lyckobägare, men jag tycker även att den gjort mig klokare. Som sagt... det kan vara inbillning ;o)
Nästa vecka bär det av till fjällen och då måste det följa med en liten kaka eller två i packningen. Kolakakor - check!

1 kommentarer:
Mycket tänkvärt! Man borde vara nöjdare!
Skicka en kommentar